Mjukt å mysigt.
Jag har sytt sängkläder och lakan till vagnen idag, är helt slut.
Tog några gamla lakan -som är så där otroligt mjuka och gosiga.
Varför köpa nytt när de är så enkelt att sy själv?
Det är förresten något jag tänkt på flera gånger den sista tiden, det där med att konsumera nytt och handla saker.
När vi snart är en familj på 5 så går det inte att man får allt nytt, de går inte heller att man får julklappar eller födelsedagspresenter för flera tusen.
Här ärver vi, köper saker begagnat och lånar massa böcker på biblioteket.
Det är något som vi diskuterar och pratar med barnen om.
Vill att våra barn ska lära sig uppskatta värdet av saker, lära sig att vara rädd om det man har.
Att det inte bara går att köpa saker "för att".
Det är inte alltid det enklaste, man vill så gärna ge sina barn ALLT. Men vad händer sedan, när den har ALLT? vad kommer den kräva då?
Livet handlar inte om det materiella tingen, om vem som har mest eller störst saker.
Vi försöker säga till våra barn att det är kärlek, vänskap och gemenskap som är ledorden.
Jag vet att min fantasi och kreativitet växte till sig under min barndom, just för att man inte fick allt man pekade på.
Lärde mig att skapa saker om det var något jag behövde eller ville ha. En bokhylla förvandlades till ett barbiehus, kläder till dockorna lärde min mamma mig att sy, möbler till huset gjorde jag av kartonger.
Hade inte så mycket "leksaker" mer material för att skapa, så som pennor, papper, lera och tyger.
Jag tackar min mamma i himlen dagligen för att hon inte skämde bort mig.
En vän som arbetar för läkare utan gränser sade till mig efter att han arbetat 7 månader i afrika -har aldrig sett så många lyckliga barn, känt den glädjen som jag fick känna. Det är då man ser hur viktigt gemenskap och kärlek är, att man kommer långt med det. Att saker inte är så viktiga.
Jag är inte rik, men har ett rikt liv!
å kram på er alla goa vänner
/mama
