Vad livet är fantastiskt!
Klockan var inte mer en 05:45 i morse och en lyrisk man väcker mig och tycker jag ska gå upp och titta på soluppgången. Genom en springa vid rullgardinen såg jag ljuset..
Det var allt jag orkade se av den vackra vårhimlen.
-jag har sett..svarade jag.
Tänk nu börjar de, ljuset som är uppe innan en själv!
När jag sedan kommit upp och barnen är med mig i köket. De pratar ett språk jag inte förstår, men de verkar förstå varandra och skratta.
Jag får vara en del i deras gemenskap, vid sidan om och iaktta.
Det bara LYSER kärlek inne i mitt kök.
Livet är ljust på många sätt!
/å