torsdag 20 augusti 2009

.:Du talar ett språk:.


Tilde skapar med sin penna

Du talar............

"Du tittar på mig, mitt öga följer din form och mönster, letar sig genom din tanke, jag är betraktaren och du är skaparen.
Du kryper upp i mitt knä, fångar upp en färgpenna, för pennan mot det vita pappret"...

Det finns ett språk, något som alla kan förstå och följa dess melodi. Man kan göra sig förstådd vart man än är i världen, det är faktiskt helt otroligt när man tänker på det.
Det har alltid tilltalat mig, fått mig att betrakta i timmar. Det spelar ingen roll vilket forum, det kan vara ett galleri, en fotosida på nätet, ett barns teckning, det som är gemensamt är att något har skapat och jag får möjligheten att läsa av.
Skaparen har lämnat ett spår, en röst, något till mig som iakttagare att vila ögonen på, kanske skratta åt eller fälla en tår.
Jag har tänkt mycket på detta sista dagarna, nu när du lilla bönan har börjat rita, nu när jag färgats av en Erika med ett magiskt bildspråk och jag får äran att följa med henne på fotograferingar

"Du är så koncentrerad, så i fokus på att göra så som din tanke säger dig, du tittar på penna, tittar på pappret."

Det är ett språk som jag talar, som får min kropp att rysa när jag ser något vackert eller något att beundra. Jag letar ständigt efter nya upplevelser, nya mönster, nya saker. Varje dag flyttar sig min blick över världen och min omgivning, letar och memorerar, förundras och avläser.
-Stannar upp och ser hur den nya dagen vaknar upp, ser hur naturen talar om för mig hur den mår och vad det är för årstid, färgerna ute har gått från grönt till att bli mer brunt och gult, björkarna ändrar färg, gräset ändrar färg och himlen är inte så där ljusblå.

"Med ett streck bryter du det vita papprets tystnad, du formar cirkel efter cirkel, du är mitt i ett hav av blommor".

Det är så det är med alla dess konstformer, jag beundrar vackert som fult, allt har ett språk och en röst. Ibland är det något som får mig att nästan tappa andan, det är så magiskt och dess konstnär har ett så vackert bildspråk som får mig helt hänförd.
Allt för sällan är jag precis det, bara en betraktar som kanske glömmer bort att lämna ett avtryck.
Så korsades min väg med en fantastisk bildspråks kompositör, jag hade en chans att vinna en tolkning av kärleken -en fotosession av henne.
Jag gjorde som hon bad, lämnade min åsikt och mina ord om hennes fotografier.

"Du är bara 2 år, och vill uttrycka dig med din penna, du vill fånga din vardag i bild. Du tittar på dina små krumelurer och frågar mig -vad ä dä?"

Allt för ofta läser jag bara av, stannar med värmen skaparen lämnat kvar för mig att bara plocka upp.
Så mötte jag denna magisk människa, som med varje liten millimeter av hennes bildspråk får mig nyfiken, får mig att läsa.
Jag är glad att våra vägar korsades.
Att jag blev bjuden på en frukost i hennes studio tidigt en morgon innan sommarlovet började.
Så ovanligt att möta andra kreatörer och bildspråkskonstnärer.
Men man måste våga berömma andra, sluta vara så tyst, -det är ju samma språk vi talar och möten gör underverk för kreativiteten.

"Lilla älskade du, du är i starten av din karriär, du kommer få rita många krumelurer innan du känner att det blir som du tänkt, men vet du det spelar ingen roll vad andra tycker och säger.
Det viktigaste är att du är nöjd."

Vad än livet ger mig, så har jag alltid detta språk i min själ.
Barnens teckningar eller Erikas vackra fotografier, det är verkligen balsam för själen och ger mig så enormt mycket glädje.
Jag måste få någon ram, något att samla allt i.
Men jag nöjer mig med att tolka språket, inse att man måste sätta ord och lämna avtryck för att få upp en dialog.
Vad jag är glad att jag har tagit steget att prata det vanliga språket och skapa möten.
Konsten är bra konstig och så otroligt vacker i alla dess form.

-Så våga berömma, våga möta, våga tala samma språk:)

/åsa
fotona är tagna med min mobil, så smidigt att fånga saker med!


erika skapar genom sin lins