Det var en grå torsdag, Vi satte oss i bilen, körde och körde.
När jag sedan öppnade dörren till det stora huset vid havet, stod hon där. Det var som i går, det är alltid så det känns när man träffar henne -som vi aldrig varit ifrån varandra.
Hon är en av mina bästa vänner och bor nere i Karlskrona, hon är så genuint omtänksam och vacker på alla livets sätt.
Jag älskar henne och saknar henne något enormt i vardagen.
2007 föddes dessa små tjejer, våra små döttrar.
Det är så fint att se detta kort, så mycket kärlek!
En liten miniatyr Åsa och en liten miniatyr Anna.
Tänk om vi kunde sitta på trappan i det stora huset vid havet varje vardag!
Nu är det inte så, nu är det då och då.
Varje gång vi möts slås jag över att vår vänskap är så stark att jag aldrig känner att hon inte finns i mitt liv.
Hon finns där varje dag, i mitt hjärta.
/åsa
